Slumra in, lilla vän

Vi har sedan Oliver föddes burit runt honom för att få honom att sova. Han börjar bli riktigt tung nu plus att nätterna är så dåliga så vi bestämde att vi skulle försöka få honom att somna själv i sängen. En kväll i förra veckan tog Jens mod till sig och gick och la honom i sängen. Han skrek ganska länge, men somnade till slut. Sedan den kvällen har Jens får ta läggningarna och det har gått snabbare och snabbare att lägga honom. Jag har passat på att gå med Nemo under tiden för jag tycker att det är så jobbigt när han skriker. Men nu har faktiskt jag lyckats att lägga honom några gånger på dagen utan att bära runt honom. Och nu precis så somnade han så lugnt och fint i sin säng utan något skrik. Han låg bara och mös tills han vände sig lite på sidan och somnade. Det är så skönt att se att trots mycket gråt så verkar det inte ha skrämt honom utan snarare tvärtom lugnat honom.

Trött, pigg, trött.

Denna helgen hade vi inte mycket planerat, men det blev ganska mycket gjort ändå. I fredags var vi på överraskningsfest för Jens kompis flickvän som fyllde 30. Det blev ganska sent men Oliver ville ändå äta typ 67 gånger på natten och vaknade i ottan så igår var vi trötta och gjorde inte mycket vettigt. Vi var på Maxi och åt frukost och det är så roligt nu att vara ute med Oliver för han är oftast rätt så nöjd i vagnen och man hinner gå runt och mysa lite. Idag har vi gjort iordning på baksidan i trädgården. Där har tidigare varit ett land med 1000 olika sorters blommor som har tagit överhanden. Nu har vi rensat bort allt och sått gräs så nu hoppas jag att det blir bättre ordning. Vi har också hunnit med besök från mamma och pappa idag som längtade efter Oliver. Så nu är vi trötta igen och eftersom Oliver sover får vi passa på att sova. Snart är det nog matdags igen. Sov gott!

Oliver, min Oliver

Jag har precis kollat på premiären av bonde söker fru. För ett år sedan satt jag och såg det och hade Oliver i magen. Det känns så overkligt att sitta och titta på det och nu ha denna lilla guldklimp ijämte mig. Du förgyller varenda sekund av vårt liv älskling!

2 matcher i 1

Idag har jag spelat träningsmatch. Det kändes helt okej med tanke på att jag inte har spelat på 2 år. Men nu känns det i kroppen så jag ligger i soffan och slappar. Vi förlorade med 2-3, en jämn match.

Den andra matchen går vi mot Oliver på nätterna. Han sover riktigt kasst nu för det mesta och i natt blev det inte många timmars sammanhängande sömn. Han kan gallskrika ena stunden för att i nästa vara hur glad som helst.

Fredagen och lördagen spenderade jag, Oliver och Nemo hos mamma och pappa och på lördagkvällen kom Jens, Lisa och Johan och vi hade kräftskiva. När mormor kör bli är man glad även om man sover, som ni kan se på bilden.

Duschvägg

Nu har vi börjat handla saker till badrummet och först ut var en duschvägg. Vi fastnade båda för denna när vi såg den i en butik. Innan har jag inte gillat den, men jag tror den kommer passa bra till det kaklet och badkaret som vi nästan helt har bestämt oss för.

Lucky number 14

Jag har tidigare skrivit om talet 14 som är både mitt och Jens turnummer och nu också verkar vara Olivers. Han föddes vecka 14 år 2014. Han vände sig för första gången den 14 augusti och vad händer idag den 14 september? Jo, Olivers första tand tittar fram! Det är väl bara en slump och det har ju hänt massa saker när det inte har varit den 14:e, men det är ändå lite kul.

Vardagen

Tiden bara går och dagarna består av babysim, babyrytmik, fikor, besök på jobbet med mera. Oliver älskade babysimmet. Det är så underbart att få vara med honom på dagarna och få se hans utveckling. Just nu älskar han att åka runt i sin gåstol och utforska världen.
Vi håller också på att planera höstens renovering. Vi ska göra om badrummet på övervåningen och göra en toalett i källaren. Det är många beslut som ska tas, men nu börjar vi komma på god väg. I slutet av september måste vi ha bestämt allting.

BVC

Idag var det återigen dags för besök på BVC. Vaccination nummer två stod på schemat och jag har nog aldrig sett Oliver så ledsen. Man känner sig så hemsk när ens barn skriker som en stucken gris. Men det gick över snabbt som tur var. Han hade ökat bra i både vikt och längd. Han väger nu 9145 gram och är 69 centimeter lång. Vi pratade lite om sömn för vi är inne i en riktigt dålig sömnperiod nu. I natt tror jag att Oliver vaknade 10-15 gånger och skrek. Varje gång fick jag antingen amma honom eller ta upp honom och vagga honom till sömns. Bvc-sköterskan sa att han nog inte är hungrig varje gång utan att man får vänja honom vid att inte äta eller ta upp honom genom att låta honom skrika. Det var också bra att försöka få honom att somna själv i sängen och hon sa att man får vara beredd på några skrikiga kvällar innan det fungerar. Jag tycker inte att det är så kul att låta honom skrika så vi får ser hur vi gör. Det är tur att han är världens goaste när han är vaken :)